Edico

Årets andra Edico är här och är fullspäckad med intressant innehåll. Här är ett axplock:

- Avdelningen för elevhälsa har utbildat skolpersonal i första hjälpen till psykisk hälsa. I utbildningen får personal bl.a. lära sig att känna igen och gripa in vid kriser.

- En ny forskningsstudie har undersökt rektorers syn på nyutexaminerade lärare. Edico har intervjuat en av forskarna.

- Profilen i detta nummer är Stefan Soomro, specialpedagog på komvux, som handleder och coachar lärare på de externa yrkesprogrammen.

- Malmö Neptunigymnasium, stadens nya gymnasieskola, öppnar till hösten och utbildningarna kommer att ha en nära koppling till arbetslivet.

- På komvux satsar man på att minska matteängslan bland elever genom en särskild studieverkstad.

Detta och mycket mer kan du läsa om på malmo.se/Edico

Årets sista nummer av Edico är ute!

Vi intervjuar bl.a. Rebecka Ryberg Welander, it-pedagog på Komvux, om digitala möjligheter och distansundervisning. Dessutom har vi talat med två forskare: Evelina Möllenborg vid Linnéuniversitetet har i sin avhandling undersökt hur skillnader i samhällskunskapsundervisning kan leda till bristande demokrati- och politikkunskaper bland elever. Rebecka Cowen Forssell vid Malmö universitet har tillsammans med sitt forskarlag lanserat en verktygslåda som ska hjälpa skolor att arbeta förebyggande vid digitala aggressioner.

I övrigt lyfter vi också fram betydelsen av yrkesutbildningar. Ett uppslag handlar om Skolverkets rapport, som visar att fler ungdomar behöver läsa yrkesprogram för att kunna matcha arbetsmarknadens behov. Vi har även talat med Nihad Salah och Sara Elovsson, yrkeslärare respektive sfi-lärare, om Komvux nya maskinoperatörsutbildning.

Du kan läsa hela numret på https://malmo.se/edico

Årets tredje nummer av Edico är nu här! Här kan du bland annat ta del av en spännande intervju med Sara Strömberg, lärare på Komvux Malmö Restaurangskola, och ett porträtt av Johan Aspelin - ny utbildningschef för gymnasieskolorna.

I övrigt fortsätter vi på serien från förra numret med IT och digitalisering i skolan, där vi till exempel skriver om nya rekommendationer kring AI från Skolverket och hur synen på kunskap förändras i takt med AI:s framfart. Detta nummer belyser även viktiga satsningar inom särskilt stöd och en ny rapport som tar upp utmaningar inom skolväsendet.

Du kan läsa hela numret på https://malmo.se/Edico

"Får inte ta lätta utvägen när det gäller läsning" - Pedagog Malmö – Framförallt var det en fantastisk upplevelse som jag bär med mig. Att få sådan publik uppskattning hör ju inte till vardagen. Det var en karamell att suga länge på, och den vackra ballongen lyste upp vårt rum i flera månader efteråt.

Edicos redaktion har börjat skissa på nästa nummer av tidningen. Har du tips på vad vi kan skriva om eller vill du kanske skriva en insändare?

Skriv till oss här på Facebook eller mejla [email protected].

Satsningar på yrkesutbildningar i budgetpropositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att regionalt yrkesvux tilldelas mer medel och detsamma gäller yrkeshögskoleutbildning. 1362 miljoner kronor tillförs regionalt yrkesvux och 385 miljoner yrkeshögskoleutbildning för 2024. De extra pengarna motsvarar 16 500 helårsplatser i regionalt yrkesvux och för yrkeshögskoleutbildningen innebär det runt 3 000 helårsplatser. Syftet med satsningarna är enligt regeringen att möta det stora kompetensbehoven som finns i Sverige, möjliggöra omställning och främja matchning på arbetsmarknaden.

Läs mer i regeringens pressmeddelande: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/09/fler-platser-pa-yrkesutbildningar-som-leder-till-jobb/

I det senaste numret av Vårt Malmö går det att läsa om förvaltningens satsning på psykisk hälsa och metoden som kallas YAM. Något Edico också uppmärksammat tidigare.

Läs artikeln på malmo.se: https://malmo.se/Aktuellt/Artiklar-Malmo-stad/2023-09-07-Psykisk-halsa-pa-schemat.html

Psykisk hälsa på schemat - Malmö stad Eleverna Hayat Badr Eddine och Mille Andersson i samtal med Lisa Lundblad, samordnande kurator för YAM på den centrala elevhälsan som kan konstatera att ”inte sällan lyfts skolan och sociala medier som en orsak till stress.” Foto: Miriam Preis, Vårt Malmö

Nu går det bra att nominera till Malmö Pedagogpris. Ta chansen och nominera din favorit!

DAGS ATT NOMINERA TILL MALMÖ PEDAGOGPRIS 2023 ✨

Nu kan du nominera din favoritpedagog mellan den 1-30 september:

https://pedagog.malmo.se/bloggposter/nu-ar-det-dags-att-nominera-en-pedagog-till-malmo-pedagogpris/

I senaste numret av Edico kan du läsa om genomförandet av den nya lärportalen, som är ett samarbete mellan stadens skolförvaltningar och ska samla allt på ett ställe. Införandet av lärportalen är redan igång med piloter där tre gymnasieskolor och en kurs från vuxenutbildningen testar systemet i liten skala. Det finns många fördelar med att alla har samma system: för eleverna, för vårdnadshavarna och inte minst för lärarna och rektorerna.

Läs hela artikeln här: https://malmo.se/edico

”A librarian is like google with a heart”
Lars Olov Martinsson är bibliotekarie på Universitetsholmens gymnasium. Här känner han sig både som en ”pedagogisk vaktmästare” och en ”relationsbankir” och ser det som sitt uppdrag att eleverna ska älska att komma till bibblan med sina frågor om allt mellan himmel och jord.

– Många av eleverna här har aldrig varit på ett bibliotek förut. Många använder det som ett slags medborgarkontor där de kan få hjälp med allt möjligt: från olycklig kärlek till att visa hur det går till att deklarera, berättar Lars Olov Martinsson.
Läs hela artikeln här: https://malmo.se/edico

Lärare på komvux räds inte de “känsliga” ämnena
I början av året kom Skolinspektionen med en rapport som visade att lärare alltför ofta undviker att ta upp känsliga ämnen. Ett sådant ämne är HBTQIA+. I senaste numret av Edico kan du läsa om lärare på Komvux Malmö som beslutat sig för att verkligen lyfta HBTQIA+-frågan i sin undervisning.
Läs hela artikeln här: malmo.se/edico

En framtidsinriktad lösning på många av skolans utmaningar? En negativ påverkan på elevers utveckling och lärande? Andreas Barnas senaste krönika handlar om ett högaktuellt och åsiktsgenererande ämne - artificiell intelligens.

AI, KÄNSLOUTVECKING, FLYGANDE GRISAR OCH STÄLLNINGSTAGANDE
AI, eller artificiell intelligens, har på senare tid blivit alltmer relevant inom skolvärlden. Från att användas som ett verktyg för att automatisera administrativa processer till att stödja undervisning och lärande. AI-teknikens potential är obestridlig. Medan vissa ser AI som en framtidsinriktad lösning på många av utmaningarna i skolans värld är det vissa andra som oroar sig för dess påverkan på elevernas utveckling och lärande.

Vissa går så långt att de använder AI för att skriva det första stycket i texter, som jag gjorde i denna krönika, i tider av moralpanik kring just AI. Det finns, som vanligt, fler sidor än denna. En av sidorna tycker AI är det naturliga steget i människans utveckling och lovprisar dess potential. AI:n själv kallar sin potential ”obestridlig” i stycket här ovanför. Men är den något vi borde vara rädda för?

Det är ingen lätt fråga om hur mänskligheten ska hantera AI och jag tror det är för nytt för att veta säkert. Även om tanken om en konstgjord smarthet, ett syntetiskt skarpsinne, en humanoid, har funnits länge, så är AI fortfarande relativt långt bort från ett mänskligt medvetande. Jag säger relativt för att en anställd ingenjör på LaMDA (en av Googles AI) fick sparken efter att ha läckt dokument som tydligt visade en AI som ville bli omtyckt, längtade efter djupare förståelse för sina känslor - som den var övertygad om att den hade - och som var rädd för att bli avstängd.

Den etiska diskussionen om självmedveten AI passar i vissa skolämnen, men vårt fokus ligger kanske mer på ChatGPT, den textproducerande AI:n som bland annat producerade inledningen till denna krönika. Jag testade den för ett tag sedan och måste säga att jag blev imponerad. Avancerade litteraturanalyser av klassiska verk, förståelse för religionsfilosofiska dilemman och avancerad kvantfysik förklarad så att till och med jag som svensklärare förstod. Att den lyckas förklara fysik så att jag förstår gör mig hoppfull och jag blir nästan övertygad om att såväl lärare som elever kan använda den på ett sätt som gynnar utveckling och lärande. Den intressanta frågan blir vilken sida vi ställer oss på; den som vill ta tillvara den obestridliga potentialen och hitta kreativa lösningar för användning av AI:n eller den sida som ”moralpanikar” och hävdar att grisarna till slt flyger, ungdomen är förlorad och att undergången är nära.

Andreas Barna, ständigt frågande lärare

Läs hela Edico här: malmo.se/edico

I det senaste numret av Edico skriver vår krönikör Susan Englund om Södervärnsskolan. Läs hela numret av Edico på malmo.se/edico

ODE TILL SÖDERVÄRNSSKOLA
Om några år fyller Södervärnskolan 100! Invigningen skedde i december 1926 under p***a och ståt. Ecklesiastikministern var där liksom landshövding och generaldirektör. En biskop stod för det gudomliga. Själv gjorde jag entré hösten 1974 i klass 7d - utan vare sig p***a eller ståt. Något andligt var det verkligen inte tal om. Vi sjuor från Kulladal kände oss snuvade på konfekten. Vi skulle egentligen ha börjat på den sprillans nya Lindeborgsskolan, men den var inte färdigbyggd än.

I början på åttiotalet blev Södervärnskolan gymnasie- och vårdhögskola och byggnad C byggdes, den som man ser från Spårvägsgatan. Komvux startade här 1994 och idag huserar Sveriges bästa sfi i lokalerna. En annan också. Här har jag trivts sedan 1997, då vindarna styrde mig hit igen. Som en gammal kvarleva sitter jag i ett arbetsrum med utsikt över skolgården och ibland, när jag har tid, tittar jag ut och drömmer mig tillbaka.

A-husets klassicistiska former är kvar. Trapphusen är tydligt markerade med stora fönster mot skolgården. Utsikten därifrån tillät spaning på den man för tillfället var förtjust i. Det varierade något kolossalt. Numera är spaningen mera inställd på den tid som flytt.

I paviljongen, som väl snart gjort sitt, fanns matbespisningen. Det doftade ibland kokt kalv i dillsås där. Eller blodkorv. Då bad jag om att få bara lite, lite och så öste tanterna upp massor på tallriken. Det slutade ofta med att man fick gå till tillsynsläraren och fråga om man kunde få slippa.

Gymnastiksalen rymdes i dagens bibliotek. Där hängde vi i romerska ringar och totalvägrade framför plinten. Utegympan bestod i att springa runt skolan. Idrottsplats fanns inte, och det var för långt till Pildammarna.

I det lilla huset i utkanten av skolgården opererade skolsköterskan, och i B-huset opererade tandläkaren. En gång blev skolan bombhotad medan jag satt där mitt i en lagning. Det var bara att bege sig ut med munnen full av allehanda bråte och låtsas som ingenting.

Bakom den stora häcken blossades det i rökrutan, och i A-husets källare var det fritids- samt pussrum för de nykära. Vi andra lyssnade på Rock Your Baby – årets hit – och spelade kort.

När jag numera går runt i korridorerna och råkar höra ”verbet på andra plats” från ett klassrum, tänker jag ofta att där satt vi tonåringar på tyskan och brottades med att sätta verbet sist. På matten bråkade jag alltid med räknestickan och högst upp i A-huset kämpade vi med lovikkavantarnas strumpstickor under sträng tystnad. Då passade jag på att fundera över vad livet kunde tänkas erbjuda längre fram.
Komvux erbjöds mig. Och ett härligt återseende med Södervärnskolan. Precis som alla andra komvuxenheter bjuder den på nyansrika miljöer – sprängfyllda av kompetens. Inte konstigt att jag stannat så länge. Komvux Malmö är bäst.

Psykisk hälsa på schemat för gymnasieelever
Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen satsar på att främja den psykiska hälsan hos gymnasieelever. Under 2023 införs det hälsofrämjande programmet Youth Aware of Mental Health kallat YAM. Först ut är elever på Agnesfrids gymnasium, Pauliskolan och Malmö Restaurangskola, men förhoppningen är att det ska införas på alla skolor.

Läs mer på malmo.se: https://malmo.se/Aktuellt/Artiklar-Malmo-stad/2023-01-30-Psykisk-halsa-pa-schemat-for-gymnasieelever.html

Artikeln publicerades också i senaste numret av Edico. Läs hela numret på https://malmo.se/Edico.html

På bilden: Lisa Lundblad, kurator som anställts som samordnare för YAM på centrala elevhälsan och Marie Nikolaidis, samordnande kurator på den centrala elevhälsan. Foto: Camilo Pozo Jelves

Vårterminen är igång och vi på Edicos redaktion har börjat skissa på nästa nummer av tidningen. Har du tips på vad vi kan skriva om eller vill du kanske skriva en insändare?
Skriv till oss här på Facebook eller mejla [email protected].

I förra numret av Edico har Andreas Barna skrivit krönikan. Ta del av den här.

Att välja, demokratin, grekerna och det obekväma

”Vad ska du rösta på?”, en nästan lika personlig fråga för oss som ”Vad har du i lön?”. Vi känner hur vi börjar vrida oss och oroligheten för vad andra ska tycka om oss smyger sig på i samma stund som någon frågar. I personalrum, på kalas och i andra sammanhang har valet legat som ett moln över oss. Dessutom har det gjort sig påmint i debatter i tv, politiska inlägg i våra flöden, en global politisk osäkerhet på nyheterna och affischer på stan.

Vi backar bandet och byter plats: Grekland, demokratins vagga. Fria män var röstberättigade (tack och lov har vi kommit en bit längre i vem som får rösta) och de politiker som hade något att framföra gjorde detta på allmän plats varefter varje fri man fick lägga en röst. Ganska likt hur vi har det idag men också ganska olikt; vi har en bredare väljarbas idag, vi har andra valfrågor som berör fler och sättet vi får del av politikernas idéer är högst annorlunda. En sak som är exakt samma är att demokrati fungerar bäst om informationen är tillgänglig för allmänheten och allmänheten tar valet på allvar, diskuterar frågorna och gör en avvägd röstning.

Att valdeltagandet har minskat är en diskussion i sig men vi kan lätt konstatera att majoriteten av röstberättigade i Sverige tar valet seriöst och vill göra sin röst hörd. En annan diskussion är om valdeltagande är en möjlighet eller en skyldighet. ”Att inte välja är också ett val” är en av existentialismens grundpelare. Att göra val är också något vi gör många gånger per dag, varje dag i livet. Så klart är vissa av valen mindre seriösa än ett politiskt val men processen är densamma: informationsinsamling följt av avvägande för att sedan nå ett resultat som överensstämmer med ens personliga preferenser.

Likt dåtidens Grekland värnar vi om vår demokrati i Sverige, vissa skulle gå så långt att säga att det är något av det finaste vi har. Något vi också har i Sverige är en rädsla för hur vi blir uppfattade av andra. I stunder av politiska val borde vi kanske släppa rädslan för att bli dömda till förmån för landets bästa. Något jag saknade detta val var den vardagliga debatten, i personalrum och på kalas, oss ”vanliga människor” emellan. Nästa gång: våga ta debatten, det är genom samtal med andra vi får och kan omvärdera våra känslor och åsikter. Och då fungerar demokratin som bäst, inte om alla håller på sina åsikter i hemlighet.

Andreas Barna, ständigt frågande lärare.

”Jag fick jobb på den praktikplats jag hade under sista året i gymnasiet, vilket var på en BB-avdelning på sjukhuset i Lund. Det är enkelt att få jobb efter vård- och omsorgsprogrammet för man är färdig undersköterska. Det har gått bra för alla jag pluggade med – några läser till sjuksköterska, några till tandsköterska och andra jobbar som undersköterska på sjukhus, äldreboende, inom hemtjänst eller på LSS-boenden.

Efter att ha jobbat på BB i ungefär ett år så började jag läsa till sjuksköterska förra hösten. Den utbildningen är på tre år och just nu är jag inne på andra året. Längre fram har jag två planer: mest lutar det åt att först bli anestesisjuksköterska och därpå barnmorska.

Jag tyckte att det var enkelt att göra mitt val till gymnasiet. Många av mina vänner valde program som samhälle, natur och ekonomi men eftersom jag visste att jag ville jobba inom vården kände jag att den enklaste vägen var att söka till vård- och omsorgsprogrammet. Då blir man färdig undersköterska och har både en hel del kompetens och betyg för att läsa vidare och utveckla sig.

Fördelen med yrkesprogram är möjligheten att kunna jämföra det teoretiska med det praktiska. Att man alltid fick göra praktiska övningar i skolans metodrum och sen även ute på praktikplatserna. Genom praktiken får man lämna plugget och se hur det går till i det verkliga livet. Man är på olika praktikplatser beroende på vilken termin man läser så jag har varit på äldreboende, LSS-boende, sjukhus och inom hemtjänsten. Det var roliga och spännande praktikplatser överallt.

Mitt viktigaste råd till andra är att tänka framtidsmässigt – vad vill du göra i framtiden? Vill du ha jobb efter gymnasiet rekommenderar jag ett yrkesprogram och tycker du om att jobba med människor och vill jobba inom vården så hade jag rekommenderat vård- och omsorgsprogrammet. Där får man träffa många människor i olika situationer och åldrar och det är väldigt givande.”
---
Detta är Dana Rafatis berättelse. 2020 tog hon studenten från examen från vård- och omsorgsprogrammet.

Gör ett smart val och läs ett yrkesprogram på gymnasiet. Ta reda på mer om på malmo.se/yrkesprogram.

Ta del av Malmö stads intervjuer med elever som gått yrkesprogram. Läs mer på malmo.se/yrkesprogram

”Det fanns stunder då jag tvekade och tänkte på hur mansdominerad VVS-branschen är och att jag kanske kommer att stöta på motgångar på grund av det, men min familj pushade och peppade mig att våga söka. Majoriteten av min familj och släkt jobbar inom branschen, bland annat som rörläggare, så de tyckte bara att det var jättekul att jag också ville gå den vägen och läsa ett praktiskt program.

Jag valde ett yrkesprogram för att jag vill jobba praktiskt och jag vill jobba inom det här yrket även i framtiden, men som ingenjör. För att inte ta den lätta vägen fram och läsa teknikprogrammet så valde jag att läsa det mer praktiska yrkesprogrammet. En av anledningarna var för att få mer respekt som ingenjör, eftersom jag faktiskt kan visa att jag vet vad jobbet går ut på och att jag inte bara suttit och läst mig till allt teoretiskt.

I dag jobbar jag som kyltekniker på Klimatkyl i Malmö och åker ut på felanmälningar inom Malmö stads skolor och även ibland ute på större industrier. Visst märker jag att det en mansdominerad bransch men alla mina kollegor inkluderar mig och försöker att få mig att känna mig trygg och säker. När jag kommer ut till kunder så märker jag att de blir glada över att det är en tjej som kommer och det var samma sak på skolan. Vi var faktiskt tre tjejer i min klass så jag var inte den enda.

Nu ska jag jobba i något år till men sedan tänker jag plugga vidare till ingenjör. Jag har den högskolebehörighet som krävs och ingenjör är mitt drömyrke så det ska jag satsa på om några år.

De som vill söka ett yrkesprogram ska inte göra det bara för att ta den snabba vägen till jobb eller tro att allt är enkelt. Det krävs mycket eget jobb även på yrkesprogram, vilket många kanske inte tror. Man ska inte tro att skolan är fritid eller sitta och leka på lektionerna, det är på allvar.”
---
Detta är Julia Sörensens berättelse. 2022 tog hon studenten från VVS- och fastighetsprogrammet.

Gör ett smart val och läs ett yrkesprogram på gymnasiet. Ta reda på mer på malmo.se/yrkesprogram.