Förskoleförvaltningen Göteborg

Nio meter i takhöjd hör inte till vanligheterna i en förskolebyggnad. Förskolan Folke Bernadottes gata 4 är Göteborgs äldsta som fortfarande används. Här har det vistats barn sedan början av 1880-talet, då under namnet Annedals småbarnsskola.

Annette Strand har jobbat som barnskötare på Folke Bernadottes gata 4 sedan 1995.

– Förskolan har blivit lite som ett andra hem. Det är en väldigt mysig känsla med de här gamla vackra fönstren. Det är en speciell arbetsplats, säger hon.

Barnskötarkollegan Anette Olausson har jobbat på förskolan i snart 40 år. Hon instämmer, men berättar att det samtidigt finns vissa utmaningar med en så här gammal byggnad.

– Man kan sakna saker som finns på en modern förskola, som ateljé. Vi måste istället anpassa de befintliga rummen. Den är inte byggd så som vi bygger förskolor idag, säger hon.

1909 var avgiften 20 öre per vecka och barn. Det motsvarar ungefär 12 kronor i dagens penningvärde. Barn till fattiga föräldrar behövde inte betala avgiften.

Förskolan renoverades invändigt för några år sedan, en renovering som gjordes varsamt.

– Man bevarade bland annat alla mjuka fina färger som passar in i husets historia, säger Annette Strand.

Vid renoveringen hittade man gamla ordningsregler. Där står det bland annat att barnen ska "vara snygga, kammade och rentvättade annars återsänds de för dagen". Barnen kunde bli tillrättavisade men lärarinnan var förbjuden att på något sätt använda kroppslig aga.

I förskolans källare finns det gamla bänkar och skolplanscher bevarade. Andra rester från verksamheten finns hos kulturföreningen Annedalspojkar och flickor, som vill bevara stadsdelens historia.

– De har ett museum som visar hur det var förr. Där finns ett rum med leksaker från Folke B:s förskola. Barnen får leka med de här gamla pusslen och så. Det är roligt att de vill bevara det, säger Annette Strand.

Foto (den historiska bilden): Ingrid Hedlund / Mölndals stadsmuseum, https://digitaltmuseum.se/011014644956/ CC BY-SA

Vad vill barn och unga i Göteborg göra för 150 000 kronor? Pengarna kommer från Ungdomsfullmäktige Göteborgs Stads medborgarbudget och alla under 18 år kan rösta på sina favoritförslag.

Under våren fick bland annat barn på fyra förskolor bidra med sina förslag.

– Ni ska få rita era förslag och sedan kommer ni och andra barn få rösta på det som ni tycker är bäst, sa Malte Barron Schöning, vice ordförande i ungdomsfullmäktige då.

Barnens tankar växte fram på papper: ”En kokosnötsfest!” ”Gosedjursböcker!” ”Ett busrum!” ”Jag tror att alla vill ha spel!” ”Ett klätterrum!”

Pengarna i medborgarbudgeten ska gå till aktiviteter som passar många barn och unga och kunna genomföras på stadsbiblioteket. De s*x förslag som har fått flest röster kommer att genomföras under vecka 44.

Här kan man rösta: https://forms.office.com/pages/responsepage.aspx?id=xVxF35EMJUiRaH-d59KKBVXfX7-fonJIqDLIoFozYvlUOFlTNko3S1VaQlJCWUpCVlNLUkI5QkxPNC4u

Omröstningen pågår 10 juni–31 augusti.

Sommar, sommar, sommar! Du har väl inte missat att det finns massor av roliga aktiviteter för barn i Göteborgs Stads kalendarium? https://kalendarium.goteborg.se

Här är några exempel på aktiviteter som passar barn under s*x år:

• Träffa djuren på Kättilsröds 4H-gård. Öppet varje dag!
• Låna roliga leksaker och spel vid Härlanda Tjärn eller Björnplan, Torpa.
• Besök bokbussen på någon av sommarhållplatserna.
• Måla, cykla, spela och lek i Hammarkullens Parklek.
• Testa en hinderbana och dansa i Högsbohöjd.
• Lyssna på en saga på ett bibliotek.
• Pyssla och rid med käpphästar på sommartorget i Bergsjön.
• Gå på upptäcktsfärd på museum.
• Bygg med olika material på den rullande bygglekplatsen POP UP.
• Gå på familjebio på Blå Stället.
• Se på teater när Kulturskolan besöker torg, parklekar och bostadsområden.

Här kommer en sommarhälsning från barnen på förskolan Kössö Bryggväg 4! Barnen har tillsammans skapat en målning där de har ritat och färglagt vad sommar betyder för dem.

"De blåa är havet, havet är så mörkt för det är så djupt. Där badar vi också. Det finns en stege som man kan gå upp till hopptornet och hoppa i havet."

"En massa trädkojor har vi ritat, där kan vi bo."

"Så kan man äta jättestor glass och jordgubbar när det är sommar."

"Härliga stora såpbubblor flyger i luften."

"Badboll och blommor är också sommar."

Ivriga barn trängs vid grindarna. Med tända blåljus svänger brandbilar och polisbilar in mot förskolan Oslogatan 2 och möts av ett jubel från barnen. Sedan i maj är detta deras tillfälliga vistelseplats till följd av den brand som bröt ut på deras ordinarie förskola, Brämaregatan 2D.

– För barnen var branden en svår upplevelse. Vi vill inte att de ska känna rädsla om de möter brandmän eller polis i en normal vardagssituation, säger Jelka Jelovcic, pedagog på Brämaregatan 2D.

Efter att både poliser och brandmän hälsat på barnen plockar en brandman fram rökgasutrustning ur brandbilen. När han sätter på sig en syrgasmask blir vissa barn fascinerade medan andra barn börjar skratta högt.

Genom noggrant planerade aktiviteter har personalen, trots händelsen, arbetat för att skapa en stabil och trygg miljö för barnen. Besöket av räddningstjänst och polis är en av dessa aktiviteter. Men att skapa rutiner och en normal vardag för barnen har varit en prioritet för pedagogerna.

– När barnen anlände till de nya lokalerna möttes de av sina bilder och egna f**k. Det var viktigt att de kände sig välkomna och att de har en plats här, säger Marie El-Khoury, rektor på Brämaregatan 2D.

För att kunna prata med barnen om händelsen har personalen använt böcker som har visat sig vara ett effektivt verktyg.

– Vi tog kontakt med ett bibliotek, som samlade ett paket med böcker till varje avdelning med teman som berör brand och polis. Att använda böcker har varit ett sätt att möta barnen i svåra frågor, säger pedagogen Jelka Jelovcic.

Arbetet med brandskydd på förskolan var avgörande för hur de agerade när branden bröt ut.

– Vi övar för att vara förberedda om något skulle hända på riktigt. Då vet vi vad vi ska göra och vi är inte rädda, säger Jelka Jelovcic.

Kom till öppna förskolan för lek, sångstunder och annat roligt under sommaren!

Några av de öppna förskolorna i Göteborgs Stad har öppet vecka 27–28 och 31–32, måndag–fredag klockan 9–14. Alla familjer med barn 0–6 år är välkomna.

Under två veckor, 15–26 juli, har alla kommunala öppna förskolor semesterstängt.

Här finns en lista över vilka öppna förskolor som håller öppet: https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/6b43f72e-078a-4112-ae53-4dcb1b7b178b

I veckan samlades flera förskolor i Gårdstensdalen för att fira in sommaren med en nallepicknick. Barnen satt på filtar i det gröna gräset och njöt av morgonsolen, redo för en dag fylld av glädje och gemenskap.

– Barnen har varit jättetaggade. Vissa barn har pratat om detta i flera veckor, även med sina föräldrar. De har med sig sina nallar, som de gärna vill visa upp, säger Yilaini Pettersson, förskollärare på förskolan Peppargatan 7.

Yilaini Pettersson inleder med att hälsa alla barnen från de olika förskolorna välkomna. Tillsammans med förskolläraren Lovisa Östh, som är utklädd till en kanin, skapar de en sprudlande stämning med dans och musik. Barnen är snabba med att följa efter.

– Det är första gången som vi gör detta, och vi har anordnat allt själva. Vi har samlat förskolor från hela området. Att vi kan samlas på det här sättet är väldigt roligt, säger Yilaini Pettersson.

Idén om en gemensam sommaravslutning för flera förskolor kom till Lovisa Östh i en dröm.

– Jag drömde att vi samlades här och sjöng ramsor. Jag berättade det för Yilaini Pettersson, som sa att det är självklart något som vi borde göra, säger Lovisa Östh, förskollärare på förskolan Peppargatan 7.

Efter mycket sång och dans tar Yilaini Pettersson upp mikrofonen och frågar om barnen vill ha glass och banan, och får ett rungande ”ja!” till svar.

Efter glassen avslöjar Yilaini Pettersson att de har en sista överraskning till barnen. Strax därefter rullar en brandbil upp bakom en kulle och parkerar på gräsmattan med tjutande sirener, vilket får barnen att jubla av förtjusning.

– Syftet är att jobba med inkludering och vi hoppas att vi kan göra detta igen. Allt har gått väldigt bra, så jag hoppas att det kan bli en tradition varje år inför sommarledigheten. Och att ännu fler kan delta nästa år, säger Yilaini Pettersson.

Såpbubblemaskin, pyssel och bibliotekets lådcykel fanns på plats när pedagoger från öppna förskolan Trädet besökte Askims Strandväg, tillsammans med familjecentralens familjestödjare och bibliotekarier från Frölunda bibliotek.

– På Askims Strandväg har kommunen har drygt 50 lägenheter för nyanlända. Vi tänker att många här saknar information om öppna förskolan och vill möta familjerna på deras hemmaplan, säger Annika Andersson, pedagog.

Nyfikna barn i olika åldrar pysslade, dansade och jagade såpbubblor innan det var dags för en fartfylld sångstund i solskenet. Pedagogerna, familjestödjarna och bibliotekarierna informerade om öppna förskolans verksamhet, familjecentralens arbete och vikten av läsning.

Öppna förskolans uppdrag är att bedriva pedagogisk verksamhet som gynnar familjerna och därmed barns utveckling. Den ska också vara en arena för integrationsfrämjande arbete och en del i uppdraget är att aktivt söka upp de som verksamheten riktar sig till.

– De uppsökande aktiviteterna gör vi för att nå familjer som inte söker sig till oss själva eller som inte vet om att vi finns. En del är nyanlända och har inte så stora nätverk. På öppna förskolan kan vi hjälpa till att skapa nätverk, bryta isolering och främja integration, säger Annika Andersson.

Pedagogerna på öppna förskolan Trädet cyklar runt i Frölunda med öppna förskolans västar och har med sig information på flera språk till familjer de möter. De deltar i olika evenemang för medborgare och samarbetar med biblioteket och andra aktörer.

– Vi har kontakt med flera bostadsbolag och under förra terminen hade vi öppen förskola en dag i veckan i fastighetsbolaget Balders föreningslokal. Samarbetena har genererat att fler familjer besöker oss regelbundet, säger Annika Andersson.

Efter sommaren börjar cirka 5 000 förskolebarn i förskoleklass, vilket firas på olika sätt på förskolorna. För att säkerställa att skolan har den information och kunskap som behövs om barnen har Göteborgs Stad har planer för övergången från förskolan ska gå smidigt till.

– Vi märker att barnen är sugna på och vill ha fler utmaningar i undervisningen, säger Elin Roos, förskollärare på förskolan Dimvädersgatan 1–5.

På Dimvädersgatan 1–5 har alla barn har gjort en egen bildkarta över vad de gillar att göra i förskolan. Bildkartan används både i undervisningen i förskolan och i de förberedande samtalen som förskolan har med skolan.

Samtalen kan handla om vad barnen är osäkra på inför starten och om de vill ha hjälp med något särskilt av lärarna. Förskolan berättar om hur de har arbetat med gruppen, vad som fungerat bra och mindre bra för att skolan ska ha rätt förutsättningar när de tar över ansvaret för barnens fortsatta utbildning.

– Under vårterminen har vi lekt rollekar i skolmiljö och turats om att vara lärare och elev. Vi har pratat om nya begrepp och vad de innebär men också vad som kan skilja mellan förskola och skola, säger Elin Roos.

På förskolan Doktor Håléns gata 11 tar pedagogerna hjälp av barnens nyfikenhet och intressen. Alla barn som ska börja i förskoleklass träffas en gång i veckan under sista året och arbetar med ett projekt de valt själva.

– Det uppstår alltid utmaningar och de får öva på att samarbeta med någon de kanske inte känner jättebra. Under året blir barnen mer och mer trygga med varandra och när sedan de flesta börjar i samma klass så har de den tryggheten med sig, säger Trang Bui, förskollärare på Doktor Håléns gata 11.

I veckan hade barnen på förskolan sin sommaravslutning. Hela förskolan firade med picknick på gården, dans, rosutdelning och “uthopp” genom fönster för de barn som börjar skolan efter sommarlovet.

“Vi tror vi kommer lära oss att läsa i skolan, det ska bli kul”, säger barnen på förskolan Doktor Håléns gata 11.

På Kärra bibliotek möts besökarna av en dikt, författad av en fyraåring:

Trädet

”Det här är Lisas träd. Lisa älskar att ha ett träd. Trädet står i mitten. Det finns vatten där. Sjöjungfrur bor i vattnet. Dom simmar runt och letar efter mat. Det simmar en Zombiehaj där. I trädet bor det apor, gorillor, sjöjungfrur, enhörningar, häxor, fladdermöss och vampyrer. Trädet där alla bor.”

Utställningen Trädens hemliga liv, bjuder på en mångfald av barnens olika uttryck. De visas i form av teckningar, måleri, foto och lera, men också i form av hypoteser, tankar och dikter.

Tre förskolor i Kärra, Friarelyckan 53, Solhagagatan 74 och Lillekärr Södra 53, har under våren arbetat med ett gemensamt projekt – Trädens hemliga liv. I utställningen på Kärra bibliotek syns resultatet av barnens och pedagogernas arbete tillsammans. Ett nära lyssnande på barnens tankar, hypoteser och nyfikenhet har varit grunden i arbetet.

Till vernissagen kom många familjer, nyfikna besökare och pedagoger. Barnen och familjerna delade med sig av sina reflektioner och barnen uttryckte stolthet och glädje över utställningen.

“Där är min Svankälla” berättade ett av barnen och visade upp sin konst. “Jag använde slickers det är ett lerlim.”

Utställningen pågår fram till 20 juni under bibliotekets öppettider.

På svåra frågor finns sällan enkla svar, men med nyfikenhet kommer vi långt! Det är en bra utgångspunkt för att prata om normer med barn, enligt Elin Larsson som är förskollärare och utvecklingspedagog.

– Barnen ser sin omgivning och drar sina egna slutsatser. Då är det rätt taskigt att påstå att de har fel. Istället kan man bekräfta deras tankar. ”Jag har också lagt märke till att det är så. Undra varför? Måste det vara så? Hur skulle ni önska att det var?” På det sättet blir samtalet själva resultatet, säger Elin Larsson.

Under West Pride höll Elin Larsson föreläsningen Krigslekar, frisyrer och kärlek.

– Genom aktivt lyssnande och utmanande frågor kan vi lära tillsammans med barnen, säger hon.

Vad kan man göra om barn exempelvis leker krigslekar?

– Det beror på situationen. Om barn skrämmer eller skadar varandra behöver vi stödja dem i att prata om sina upplevelser och kanske hitta andra lekar. Men ofta är barn skickliga på att undvika skador, de värnar sitt lekflow, säger Elin Larsson.

Hon fortsätter:

– I stället kan jag göra ett ärligt försök att förstå vad det är som fascinerar barnen. Kanske finns det delar av leken som jag kan vara med i, utan att tumma på mina värderingar? Exempelvis att bygga ett fort eller agera ambulans för den som skadats. Jag kan också uttrycka vad jag tar avstånd från, till exempel ”Jag gillar inte när du riktar pistolpinnen mot mig, det får mig att tänka på riktiga pistoler.”

Varför är normkritik viktigt?

– Normkritik handlar om att alla ska känna sig välkomna och ingen ska diskrimineras. Men även att vi kan skapa ett reflekterande förhållningssätt med barnen så att de också får en chans att kunna ifrågasätta, säger Elin Larsson.

Under West Pride har förskoleförvaltningen även pratat om bilderböcker och normkreativa samtal. Stora och små har bland annat haft möjlighet att dansa och rocka loss tillsammans med drakarna från öppna förskolan Draken.

"Vi ska gå Pride-parad! Det betyder att vi ska sjunga ramsor och sånger. Man ska vifta med flaggor", säger ett av barnen på en förskola i Göteborg.

Idag har förskolan anordnat en egen Pride-parad där de gick från förskolan, som ligger ett stenkast ovanför Avenyn, ner till Götaplatsen. Inför paraden har barnen bland annat målat och diskuterat betydelsen av de olika flaggorna.

"Nemo (vinnaren i Eurovision Song Contest) vill bli kallad hen och då får hen det. Man får vara ickebinär om man vill", säger ett av barnen.

Varför är det viktigt för er att gå en Pride-parad?

"Vi ska gå ut på stan för människor går ju på stan, så de kommer höra och se oss. Vi vill ju att de ska höra oss och tycka samma som oss", säger ett av barnen.

Förskolornas arbete med mänskliga rättigheter, normer och värden pågår året om. Normkritik och hbtqi-frågor är en del av det. West Pride är ett tillfälle att uppmärksamma förskolans arbete och göra barnen delaktiga.

Kan du ingenting, Pettson? Under våren har barnen på förskolan Kanelgatan 38 jobbat med Sven Nordqvists bok där katten Findus utmanar Pettson i olika fysiska aktiviteter som gubben har svårt att hänga med i.

Det är sommaravslutning på förskolan och dags för barnen att visa föräldrar och syskon vad de har arbetat med. Väggarna är täckta av teckningar, på ett bord finns en modell av Pettsons hus och i fönstret står gubbens hatt.

Förutom att skapa miljöer från boken har temat handlat om kroppen och hur fantastisk den är. Barnen upptäckte att de kunde göra många saker som pedagogerna inte klarar av.

– Vi har haft väldigt roligt när vi vuxna har försökt göra samma saker som ni barn. Oj, oj vad det var svårt, säger förskolläraren Catherine Olohigbe Ileso.

– I våra samtal har vi uppmärksammat barnen på bokens budskap att alla är lika mycket värda oavsett om man kommer etta eller tvåa eller sist. Alla gör sitt bästa efter egen förmåga, berättar barnskötaren Nasrin Nour Mohammadi.

Innan det är dags för tårta får alla barn varsitt diplom. Ett fint minne att ta med sig från vårterminen 2024.

Alla människor är lika mycket värda! Det kommer förskoleförvaltningen uppmärksamma extra mycket under West Pride nästa vecka.

Många förskolor kommer att flagga med regnbågsflaggor och prata om normer och värden utifrån läroplanen. Förskoleförvaltningen kommer att delta med programpunkter och aktiviteter. Här är ett urval:

På Stadsbiblioteket är alla välkomna på föreläsningen Krigslekar, frisyrer och kärlek som handlar om hur vi kan prata med barn om normer och normkritik. På svåra frågor finns sällan enkla svar, men med nyfikenhet kommer vi långt.

I Pride Park kan du få veta mer om att läsa och samtala normkreativt med barn genom att låta bilderboken ta plats. Det finns också möjlighet att prata med öppna förskolan Sannegårdens förskollärare om de riktade tiderna för regnbågsfamiljer.

Du hittar alla våra programpunkter och aktiviteter här: https://www.westpride.se/search?query=f%C3%B6rskolef%C3%B6rvaltningen

– Hon är modig, det där skulle jag inte våga, säger ett av alla barn på förskolegården när pedagogen Angelica flyger högt upp i stegliften tillsammans med en brandman.

Det var stor glädje när förskolan Risåsgatan 7 tog emot sitt pris i årets brandskyddstävling – att få besök av brandmän och en brandbil. Tävlingen anordnas av Räddningstjänsten Storgöteborg och förskoleförvaltningen.

Sedan årsskiftet har Risåsgatan 7 arbetat med brandskydd på olika sätt. Förskolan arbetade med färger och när det var dags för färgen röd kom de snabbt in på temat brand.

– Utifrån barnens intresse har vi skapat lärmiljöer med små brandsläckare, stearinljus som går att släcka med hjälp av kardborre och brandfiltar, vi har spelat brandbingo och övat utrymning förstås, säger Ulrika Shortman, barnskötare.

Två barn berättar att de inte är rädda för eld och att man bara ska krypa ut utan skor och ställa sig vid lappen på gården om det börjar brinna.

– Vanligtvis kanske man tränar på utrymning en gång om året men vi har nu haft det här igång sedan årsskiftet. Vi följer barnens intresse i det och försöker angripa det från flera vinklar. Vi har sett på informationsfilmer om brand och gjort en bok om brand, säger Ulrika Shortman.

Alla som ville fick prova att spruta vatten och testa brandmännens kläder – i barnstorlek. En annan höjdpunkt var att få gå in i brandbilen.

Ett barn som dagen till ära är utklädd till brandman ska bli både brandman och polis i framtiden.

– Modigast av dem är polisen som kan smyga bra och fånga tjuvar, säger barnet.

Juryns motivering löd:

”Risåsgatans förskola har i sitt bidrag visat stor kreativitet. Det har varit ett genomtänkt och välgjort upplägg för att få barnen att förstå sitt brandskydd på förskolan.

Ett helhetsgrepp om brandorsaker, släckning och utrymning som på ett lekfullt och informativt sätt, har engagerat och höjt medvetenheten hos både pedagoger och barn.”

Surrande besök på förskolan! Det är en fin eftermiddag i maj på förskolan Fanjunkarens Lycka 3. Solen skiner igen efter en regnskur och på gården, bland äppel- och päronträd, bärbuskar och planteringar, har en grupp biodlare ställt upp en visningskupa.

Vårdnadshavare på väg hem med sina barn stannar upp och tittar nyfiket genom glaset på de surrande insekterna. I kupan kan de se hur bina lever och hur de producerar sin honung. Här får barn och vuxna också smaka på den honung som bina redan har tillverkat. Fler barn strömmar till och några passar på att prova en skyddsdräkt som används när man arbetar med bin.

– Syftet med att biodlargruppen kommer till förskolan är att väcka barnens nyfikenhet och öka deras kunskap om binas betydelse i naturen. De är helt avgörande för att vi ska få viktiga livsmedel som till exempel frukt, bär, frön, nötter och grönsaker. Med mer kunskap hoppas vi att rädslan för bin också ska minska, säger Heléne Lindblom Artfors som är rektor på förskolan.

Grattis Öppna förskolan Kärra som firar 40 år!

– Vi har haft öppen förskola i samma lokaler i 40 år och vi har alltid haft god samverkan. Vi har haft tillgång till familjestödjare i alla år. Verksamheten har alltid varit uppskattad av barn och familjer, säger Lena Bengtsson som har arbetat på öppna förskolan Kärra i minst 23 år.

Öppna förskolan Kärra firade sitt jubileum med bland annat fika, tipspromenad, ansiktsmålning, fiskdamm och att springa Bamseloppet, som inleddes med en gemensam uppvärmning.

Brita Marttinen, förskollärare, har jobbat på öppna förskolan Kärra i några år. Hon beskriver dagens öppna förskola som en gemensam mötesplats för familjer, där de samverkar med förebyggande socionom, barnavårdscentral (BVC) och barnmorskemottagning.

– Vår verksamhet erbjuder sångstunder, babymassage, sagostunder, babyrytmik, utelek, snackisgrupper med mera – och naturligtvis en god kopp kaffe eller te och härliga samtal, säger Brita Marttinen.

Idag firar vi Förskolans dag! Dagen är till för att lyfta fram förskolan och allt som barn och pedagoger har åstadkommit under året. Många förskolor har njutit av firandet utomhus i det strålande vädret. På förskolorna Fanjunkarens lycka 7 och Gunnilse Skolväg 3 firade barnen dagen tillsammans med att springa Bamseloppet. Barnen värmde upp med Drakdansen och Bamsesången och vid mållinjen väntade medaljer, glass och vatten.

På Valthornsgatan 3 fick barnen besök av Skogsmulle och en clown, som hjälpte dem att värma upp inför deras eget lopp, Valthornsloppet. Efter medaljutdelningen följde en färgsprakande hattparad och karneval. Barnen hade själva skapat sina hattar med papperstallrikar och muggar som de klippt, klistrat och målat. Under karnevalen spelades musik på nästan alla språk som finns representerade på förskolan.

– Eftersom vår förskola ligger i ett område med många olika språk är det viktigt att barnen känner sig sedda och hörda även en dag som denna, säger Rebecca Kjellgren, förskollärare på Valthornsgatan 3.

Pedagoger i Hammarkullen har blivit ordsamlare! Förskolorna Hammarkullegatan 5, Gropens gård 36B och Ramnebacken 40A deltar just nu i ett arbete för att öka barnens ordförråd.

– Ett rikt ordförråd är avgörande för barnens språkförståelse, uttrycks- och inlärningsförmåga, säger Matilda Gniste, logoped i förskoleförvaltningen.

Målet är att pedagogerna ska använda språkstrategier och få en ökad medvetenhet om sin roll som språkande förebild. Många av pedagogerna är flerspråkiga.

– Det har varit lite tabu att använda sitt modersmål, men i vårt arbete har vi försökt stärka pedagogerna i att det är en tillgång, att det är ok att inte kunna alla ord och våga fråga. Det är viktigare att ha ett rikt ordförråd än att man uttalar alla ord korrekt, du utvecklas snabbare och får även bättre grammatik, säger Elisabeth Eriksson Udén, specialpedagog i förskoleförvaltningen.

Barn i alla åldrar inkluderas i arbetet. Målet är att deras meningslängd ska öka och att de ska kunna kategorisera och relatera orden.

Pedagogerna får lära sig hur de kan sätta ord på det de gör, jobba med repetition och hur de får barnen intresserade av ord. De jobbar med ordlistor, synonymer och hur de ska förklara ord.

– Det är mänskligt att tänka att vissa ord är för svåra och att du därför förenklar, men det gynnar inte barnen. Vi tar ofta upp exemplet med stövelknekten som alla använde men ändå kallade för ”den”. Nu jagar vi fler ”stövelknektar”. Barnen behöver lära sig att allting har ett namn, säger Matilda Gniste.

Specialpedagoger, logoped och psykolog samarbetar för att dra nytta av allas kompetenser.

– Det är ganska unikt och en stor tillgång att vi har alla professionerna samlade i förskoleförvaltningen, säger Matilda Gniste.

”Hej, vi skriver till dig från avdelning Spiran på förskolan Slottsskogsgatan 90, i Majorna i Göteborg. Vi vill berätta om vårt projekt den här terminen, utifrån din konst och dina barnböcker Lars Lerin.”

Så börjar barnens brev till konstnären.

– Barnen ville berätta om sitt projekt och visa sina konstverk och så hade de många frågor till konstnären. Så vi skrev ett brev, och tillbaka kom ett handskrivet svar på ett kort som konstnären själv målat. Barnen blev så glada, säger Elisabeth Pihlgren Michielotto, förskollärare på Slottsskogsgatan 90.

Projektet började med att barnen fick lyssna på Lars Lerins barnböcker. Språk är ett av förskolans fokusområden. När barnen lyssnade på berättelserna reflekterade de bland annat över författarens dialekt. ”Han pratar ju som min familj. De är från Värmland.”

Barnen tittade också på olika konstverk och funderade på vad de såg:

”Det är lite magi över bilderna.”
”Jag tycker du blandar massa saker i bilderna så det blir stökigt fast fint.”
”Mystisk och lite otäckt.”
”Man vill liksom bada i havet som du målat.”

Barnen valde ut varsitt konstverk som inspiration och pratade tillsammans med pedagogerna om hur man använder akvarellfärger och akvarellpapper. Under stor koncentration blandade de ut färgerna med vatten för att få olika nyanser. De bekantade sig med nya ord som ”konstnär”, ”signera”, ”akvarell”, ”magi” och ”mystik”.

Inspirerade av Lerins naturmotiv begav de sig ut i Slottsskogen för att hitta egna motiv att måla i akvarell. I barnens brev till konstnären ställdes många nyfikna frågor:

"Varför målar du så många björkar?"
"Varför målar du så mystiskt?"
"Har du varit i djungeln och målat nån gång?"
"Älskar du att bada i havet? För du målar mycket hav, som jag skulle vilja bada i."

På vykortet till barnen har Lars Lerin svarat:

”♥ Tack kära ni för finfina bilder och trevligt brev! Lycka till i fortsättningen! Varm hälsning från Lars L”

− Vi som jobbar i förskolor i förorten måste vara bra på språk, helst flera språk. Och vi måste ha en utbildning, säger Zhean Mohammad Murad.

Zhean Mohammad Murad är förskollärare och arbetar sedan åtta år tillbaka på en förskola strax utanför Hjällbo i nordöstra Göteborg. När hon kom till Sverige som 18-åring var hennes mål att få ett jobb. Men utan körkort, gymnasiekompetens och begränsade kunskaper i svenska var det svårt. Till slt kom hon in på en vuxenutbildning i Gårdsten. Kursen var en komprimerad version av en barnskötarutbildning.

− Det var en jättebra start för mig att få börja plugga, träna på svenska och lära känna människor både från Sverige och andra länder. Kurdiska är mitt förstaspråk men jag pratar också persiska, engelska och arabiska. Det var lätt att ta sig till svenskan, språkmelodin ligger nära den kurdiska.

Zhean fick jobb som barnskötare på introduktionsskola för nyanlända i Bergsjön.

− Det var ett jättekul och meningsfullt jobb! Men jag hade bestämt mig, jag skulle läsa vidare till förskollärare. Det var bara att börja plugga igen.

Som nyexaminerad förskollärare fick hon fast anställning på förskolan Eriksbo Östergärde 3. Här har hon jobbat sedan dess.

– Jag tycker att vi förskollärare ska jobba i förorter, här behövs vi mest. Vi har med oss forskningen och det didaktiska perspektivet när vi planerar undervisningen. Det behövs inte minst i flerspråkiga barngrupper.

Majoriteten av barnen på förskolan har annat språk än svenska som förstaspråk.

− Vi har många barn som möter svenska för första gången och de behöver få höra mycket svenska. Men vi behöver också flerspråkigheten. När vi i personalen kan säga några ord till en 1,5 åring på barnets förstaspråk blir barnet tryggare och lär sig svenska lättare.

Förskolan har uppmärksammats för sitt framgångsrika arbete med språkutvecklande metoder.

− Det är väldigt roligt! Och det är så fantastiskt att se barnen lära sig. Vi ger dem en bra start i livet, säger Zhean Mohammad Murad stolt.

Vårkänslorna blommar ut på förskolan Leijonsparres väg 3! Förskolan har under april månad firat hanami, som är en japansk tradition när körsbärsträden blommar. Man firar traditionellt med teceremoni och hembakta kakor.

Barnen fick också möjlighet att måla egna körsbärsträd eller skapa andra konstverk med vårinspiration vid olika stationer på förskolans gård.