Nordiska museet

Vantar från 1855 som burits av en man i Dalsland. De har mannens initialer PH och mönster från Bibelns berättelser om De visa och de fåvitska jungfrurna och Jakobs stege. De pryds också av en kyrka, kyrkoportal, lejon och andra djur på parad. Mannen måste ha känt sig väldigt fin när han bar dem, troligen med sin helgdagsdräkt när det var dags att gå till kyrkan. Till helgdagsdräkten kunde handskar eller vantar bäras.

Du kan se dem i vår stora utställning Nordbor – om livet i Norden genom 500 år.

🧶Sticka, virka eller bara fika på vår stick-AW med fri entré, 25 sept kl 16–20.

En kvinna skördar rotfrukter ur den värmländska myllan under en blek höstsol i Östmark nära norska gränsen omkring 1930–1940-talet. Ett välkommet tillskott till vinterns förråd.

Rovan och kålroten har odlats i Skandinavien sedan urminnes tid och haft stor betydelse för både människor och djur. Rotfrukterna höll sig goda hela vintern i källare och svala visthusbodar. De användes i soppor, grytor eller "rotvälling", kokt på rovor, gryn, mjölk och kanske lite fläsk och kryddor. I finare hushåll serverades rovor i ugn, fyllda med grädde, kanel, korinter och smör eller kålrotspuré i form av små panerade gyllene munsbitar till köttet. Under 1800-talet började rovor och kålrötter att ersättas av potatis, men rotmoset och den finska kålrotslådan lever kvar i den nordiska husmanskosten. Foto: D Lundgren/ Nordiska museet

🍠Vill du veta mer om hur vi ätit under 500 år och testa på framtidens mat? Kom på en kväll med samtal om mathistoria och framtidsmat 9 okt: https://www.nordiskamuseet.se/evenemang/historiens-och-framtidens-mat/

Är du lärare? Vill du få erbjudanden och veta mer om vårt utbud för skolan? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev för lärare och pedagoger!

Här kan du anmäla dig: https://nordiskamuseet.us7.list-manage.com/subscribe?u=cc87839c0ec01e3521291bc30&id=d597a3c35b

Foto: Gösta Glase/Nordiska museet

Carin Ersdotter vandrar som sjuttonåring från hembyn Djura i Leksand till Stockholm 1832. Hon får så småningom arbete som mjölkpiga på Järla gård i Nacka. Carins uppgift blir att varje dag sälja gårdens mjölk på Stortorget i Gamla stan. På kort tid väcker hon stor uppmärksamhet i huvudstaden. Enligt samtida betraktare är det som om en gudinna nedstigit från Olympen. Snart sprids bilder, sånger och artiklar om ”den vackra dalkullan” – även utanför den svensk-norska unionen. Folksamlingen som begapar henne växer till ett ordningsproblem för polisen. Vid ett tillfälle får hon gömma sig i ett hus när 1 000 personer står och väntar på henne i timmar. Under en tid visar hon upp sig mot betalning i Stockholms salonger.

I maj 1834 börjar hon den långa resan hemåt. Hemma i Dalarna blir det dock inte så lätt för Carin, då det viskas bakom hennes rygg att hon gjort ett spektakel av sig själv. År 1835 gifter hon sig med en dräng och de driver en gård tillsammans i ett storhushåll. Carin avlider vid 70 års ålder kort efter sin make 1885.

På porträttet av Erik Wahlbergson utfört 1836 bär hon en röd- och svartrandig hätta som markerar att hon är ogift. Du kan se porträttet i vår stora utställning Nordbor – om livet i Norden genom 500 år.

Den tidigare gruvsmeden Sven Emil Strandh, 89 år, i Nordmarkshyttan utanför Filipstad år 1973. I köket syns en rikt dekorerad järnspis från Näfveqvarns bruk, en liten diskbänk med handpump för kallvatten och ett golvur från 1852. I bakgrunden syns kammaren där vi skymtar en blomma på piedestal och till vänster en chiffonjé. Strandh fick vid 16 års ålder anställning vid Tabergs gruvor i Värmland, där han arbetade under 45 år. Hans uppgift var att hålla redskap och verktyg som behövdes i gruvan i gott skick. Foto: Mats Holmstrand/Nordiska museet

Babyanorak buren av pojken Mathias i Nuuk, Grönland vid sin dopdag, sydd av hans bonusmormor med blå linjer som symboliserar att han är högt älskad av sin familj.

På Grönland firas barnen stort vid både dop, s*x månaders ålder och när de börjar skolan, eftersom barn förr ofta dog unga. Mamma Johanne-Marie, född 1985, började förbereda sonens dopfest redan när hon var gravid. ”Under ett helt år förberedde vi mat för över 200 personer, med ren, narvalskött och rått valskinn som delikatesser. Dopet var en lycklig dag, med många gäster som kom med pengar och presenter. Vår kultur, språk och traditioner är viktiga att föra vidare till våra barn. Jag vill att de ska lära sig leva med naturen och fortsätta äta grönländsk mat från havet.” säger Johanne-Marie.

Du kan se anoraken i vår stora utställning Nordbor – om livet i Norden genom 500 år. Foto: Nordiska museet

En ung kvinna och en pojke vid farstun till en finngård i Kirkesjöby, Grue Finnskog, Norge i augusti 1916. Kvinnan bär lång kjol med smårutigt förkläde och vit blus av luftigt linne- eller bomullstyg. Pojken kortbyxor och skjorta med sjömanskrage. Farstun är klädd i okantad lockpanel och har en elegant snickarglädje. Brevid farstun klättrar humle på en lång stör och närmast huset syns en köksträdgård med nyttoväxter.

Från slutet av 1500-talet och framåt lämnar tiotusentals finsktalande svedjebönder Savolax i östra Finland. Bakom sig lämnar de markbrist, krig och beslagtagna skördar. De korsar isar och vatten för att ta sig till de djupa granskogarna på andra sidan Bottenhavet. Där får den som röjer för att odla på statens mark sju års skattefrihet. Många bosatte sig även i skogarna på den norska sidan gränsen. De kom med tiden att kallas för skogsfinnar. Området som sträcker sig från mellersta Sverige till sydöstra Norge kom att kallas Finnskog.

🔗Upptäck mer om skogsfinnarna i vår stora utställning Nordbor – om livet i Norden genom 500 år eller via länken: https://guide.nordiskamuseet.se/sv/1500-tal/finngarden/skogsfinnarna-vid-sundsjon/description/

Ett okänt sällskap promenerar längs den långgrunda sandstranden i Sudersand på Fårö, Gotland. Det är augusti 1938, året då svenska och danska löntagare får laglig rätt till två veckors semester. Flera i sällskapet bär en mindre resväska och några en varm rock över armen. De ser ut att komma från stan, men är uppenbart semesterklädda. Kvinnor i långbyxor! Det var inte tänkbart annat än på fritiden. Två män bär sportmodets Norfolk-jacka, den ena till golfbyxor och rutiga strumpor, den andra med 1930-talets populära lilla toppmössa käckt på svaj. Kom sensommarvärmen som en överraskning? Foto: Gunnar Lundh/Nordiska museet

En kärleksfull omfamning från ett barn en varm sommardag i mitten av 1900-talet. Mannen har satt sig på en bänk för att vila. Kanske är han ledig och har extra tid för lek och umgänge med sonen? År 1951 fick löntagare i både Sverige och Danmark rätt till tre veckors semester i stället för två. Båda är sportigt klädda för det varma vädret. Mannen har uppkavlade byxben och skjortärmar och ljusa fritidsskor på fötterna. Barnet bär kortbyxor med hängslen.

Bilden är en av de vi räddat efter en vattenläcka i museets arkiv 2021 och nu konserverat och digitaliserat i det världsunika projektet 100 000 Bildminnen. Foto: Gunnar Lundh/ Nordiska museet

🔗Upptäck alla bilder som ingår i projektet: https://digitaltmuseum.se/search/?q=100+000+bildminnen&aq=type:%22Folder%22

Statarfamiljen Hals på gården Kyletorp i Småland sommaren 1923. Uppe till vänster står Hulda, som vid elva års ålder började arbeta på åkrarna vid gården Svenstorp i Skåne. Arbetet som statare började redan vid fem på morgonen och varade till kvällen. Varannan söndag var det fritt några timmar. Hulda träffar Emil och de gifte sig. De får elva barn som växter upp i ett rum och kök, med vägglöss och hunger som en del av vardagen. Paret fortsätter som statare på många gårdar tills systemet avskaffas 1945.

På 1950-talet fick familjen äntligen en egen hyreslägenhet och för första gången kände Hulda sig fri. ”Så bra kunde vi aldrig ens tänka att vi skulle få uppleva.” skriver Hulda om livet med statlig pension i deras moderna tvårummare. Foto: Okänd/ Nordiska museet

🔗Läs Huldas och Emils berättelse som de lämnade till oss 1976: https://www.nordiskamuseet.se/utforska/livet-i-norden/stataren-hulda/

Syskonen Lars J:son Nutti och Anna Kuhmunen (född Nutti) i en båt på sjön Akkajaure vid Váisáluokta, Jokkmokk sommaren 1939. Kanske har de varit ute på sjön och vittjat fiskenäten?
Fisken har alltid varit viktig för samer, för vissa har det varit den huvudsakliga inkomsten. För renskötande samer har fisket varit en livlina under svåra betesår för renen.

"Fiske idkades med iver av alla samer. Vermie, nätet, har samerna bundit i lintråd. Till sänken användes gept, stycken av renhorn eller gerkiegept, små näverskräppor fyllda med stenar och flöten av näver. Fisken förtärdes färsk, kokt eller stekt på spett. Genom torkning bereddes fisken till förvaring. Fisken hängdes att torka i solskenet, när den hårdnat något rökdes den." (Ett stycke ur boken Kristoffer Sjulssons minnen)

Du kan se nätflötet tillverkat av näver i vår stora utställning Nordbor – om livet i Norden genom 500 år. Foto: Ernst Manker/ Nordiska museet

Besök Julita gård i sommar, Nordiska museets unika herrgårdsmiljö utanför Katrineholm. Fram till 25 augusti är det öppet dagligen i park, trädgård, utställningar och byggnader. Varje dag kan du vara med på flera guidade visningar, vi ger även visningar på engelska och familjevisningar i Stora huset.

Vårt myllrande leklandskap för familjen odlar fantasi, kreativitet och hållbarhet. Här finns rum för låtsaslekar, torparliv och herrgårdsnöjen. Vi har byggt det med både återbruk och material från vår egen skog och mark, och invigde det sommaren 2023.

🔗Läs mer på https://www.julitagard.se/
Foto: Peter Segemark/Nordiska museet

En man, fyra lintottar och en ofullbordad Renault 4L gör ingen bekväm semesterresa. Bilen ser ut att sakna både dörrar och inredning. Man kan fråga sig vad bilskrovet gjorde ute i naturen den där sommaren 1967, och varför det användes som klätterställning?

Efter andra världskriget växte antalet bilar i snabb takt, och under tidigt 1950-tal fick löntagare i både Sverige och Danmark rätt till tre veckors semester i stället för två. För många svenska familjer var önskan att resa bort på semestern den främsta orsaken till att de skaffade sin första bil. Från 1960-talet började övergivna torp förvandlas till sommarstugor – i spåren av en jordbrukspolitik som försämrat för småjordbruken. Med tillgång till bil kunde torpstugan ligga lite var som helst.

Bilden är en av de vi räddat efter en vattenläcka i museets arkiv 2021 och nu konserverat och digitaliserat i det världsunika projektet 100 000 Bildminnen. Foto: K W Gullers/ Nordiska museet

🔗Upptäck alla bilder: https://digitaltmuseum.se/search/?q=100+000+bildminnen&aq=type:%22Folder%22

Badgästerna samlas framför en enkel läskedryckskiosk på en av Malmös stränder under tidigt 1950-tal. Kvinnorna bär moderna baddräkter med formande f***r och styvnader. Ynglingen ser ut att bära badbyxor i snabbtorkande nylon, en revolutionerande nyhet 1951. Kiosken säljer både svenska Apotekarnes och amerikanska Coca-Cola.

Efter andra världskriget överöstes Norden av amerikanska influenser. Coca-Cola började tillverkas på licens i Danmark 1935, Norge 1938, Island 1942, Finland 1952 och Sverige 1953. Att Sverige var sist i Norden påverkades av ett förbud mot koffein i läskedryck och att landet redan hade en etablerad läskedrycksindustri med inhemska märken som Apotekarnes, Loranga och Pommac. Foto: Erik Lilljeroth/ Nordiska museet

Amerikakoffert som tillhört torparsonen Johan Alfred Karlsson från Norra Fågelås, Västergötland. När han var 23 år gammal 1885 utvandrade han till Amerika. När han kom hem på besök 1901 blev hans mamma så ledsen över att han skulle återvända att han bestämde sig för att stanna i Sverige. Johan Alfred gifte sig och bosatte sig på en gård i Brevik, Västergötland.

Under 1800-talets första hälft gjorde framsteg inom medicin, livsmedelsproduktion och fred att befolkningen i de nordiska länderna ökade. Varken jord eller arbeten räckte till alla. Att emigrera blev en lösning.

Emigrationen till Nordamerika varade från 1840-talet till 1920-talet. 1 200 000 svenskar, 700 000 norrmän, 350 000 finländare och 300 000 danskar utvandrade. De flesta nordbor stannade i Amerika, Johan Alfred var en av dem som återvände.
Du kan se kofferten i vår stora utställning Nordbor – om livet i Norden genom 500 år. Foto: Nordiska museet

Bastubad i rökbastu i Bjurbäcken, Värmland år 1911. Björkriset sprider en härlig doft och rengör från smuts när det med lätt hand piskas över kroppen.

Rökbastun är en äldre typ av bastu som saknar skorsten och infördes till området av skogsfinnar från Savolax under 1600-talet. När bastuugnen är varm och röken vädrats ut genom gluggar och dörr slänger man vatten på de heta stenarna och tar sig ett bad. Mycket magi och ritualer var kopplade till bastubadandet, som ansågs ökad motståndskraften mot onda makter. I bastun föddes många barn och där tvättades de döda inför begravningen.

Denna stege är tillverkad av en tallstock och användes inne i bastun för att klättra upp till den övre laven där värmen och ångan samlade sig. Du kan se den i vår stora utställning Nordbor – om livet i Norden genom 500 år. Foto: Nils Keyland/ Nordiska museet

Några barn framför en Norrbottensgård i Korpijärvi, Tornedalen omkring 1930–1940-tal. Flickorna i sina blommiga förkläden sitter med familjens yngsta i gräset. De äldsta pojkarna håller stolt i hunden och ser ut att vara rustade för jakt. Huset är en förlängd parstuga med influenser från Österbotten i Finland med sin inbyggda förstuga med invändig trapp.

Efter kriget 1809 då Ryssland erövrar Finland från Sverige, delar den nya landsgränsen finsktalande Tornedalen mitt itu. Från 1880-talet förstärks försvenskningen av området genom skolväsendet och barn får i praktiken inte längre prata finska i skolan. Det dröjer till andra halvan av 1900-talet innan de får rätt till undervisning på sitt modersmål. Sedan år 2000 är tornedalingar en av Sveriges fem nationella minoriteter och har rätt att använda sitt språk, meänkieli, i kontakt med myndigheter, äldre- och barnomsorg. Foto: Okänd/ Nordiska museet

🔗Läs mer om Tornedalingarnas dag som firas 15 juli i både Sverige och Finland: https://www.nordiskamuseet.se/utforska/hogtider/tornedalingarnas-dag/

Femårige Henrik Blind får lära sig att hålla en renkalv under kalvmärkning i Rauka, Jokkmokk 1945.

På sommaren söker sig renarna till högfjällen, där är det färre insekter och svalare. Under ljusa sommarnätter märker renskötarna kalvarna som föddes under maj. De samlar ihop renarna och driver dem mot kalvmärkningshagen. Utanför hagen byggs ett läger av lávvus, tältkåtor. Kalvmärkningen är en av höjdpunkterna under renskötselåret och hela familjen hjälps åt. Varje ren ägs av en renskötare och ett unikt öronmärke visar vem som är ägaren. Under kalvmärkningen får renkalvarna samma märke som vajan, renkon har.

Renmärkesbricka används när någon märkt fel eller sålt renen till någon annan. Just denna bricka kan du se i vår stora utställning Nordbor och är en gåva från renskötaren Isak Sevä från Aareavaara. Foto: Ernst Manker/ Nordiska museet

Näverhatt som använts i Timbonässkogen, Värmland under 1800-talet. Området tillhör finnbygderna, dit skogsfinnar från Savolax kom under 1600-talet för att bryta ny odlingsmark. Skogsfinnarna var skickliga på näverslöjd. På försommaren samlade de in och rullade upp nävern i nystan, som de blötte upp på vintern. Av den slöjdades allt från skor och hattar till mjölkflaskor, leksaker och fiskeredskap.

Näverhatten och nystanet visas i vår stora utställning ”Nordbor” – om livet i Norden genom 500 år. Foto: Hendrik Zeitler/ Nordiska museet

Änkan Inger Sevä med sin son Erik i en gietkka, vagga på nordsamiska. Det är 1933 i Jukkasjärvi, Norrbottens län och björkens skuggspel vandrar över sommarkåtans tunna duk.

I gïerhkeme ligger spädbarnet skyddat mot både solsken och kyla. Botten är bäddad med vitmossa som fungerar som blöja. För värmen lindade man renhår eller renkalvsskinn runt barnet. Barnet kunde ammas utan att lyftas upp ur den varma och torra gïerhkeme. När barnet ska tvättas kunde en het sten läggas i för att behålla värmen. För att skydda barnet mot saajve, de underjordiska och onda andar, hängdes skyddande silver i Gïerhkeme.

Gïerhkeme betyder vagga på sydsamiska. Du kan se den i vår stora utställning "Nordbor" – om livet i Norden genom 500 år.

Elden håller på att sprida sig under en svedjebränning i Mangskog, Värmland i juni 1911. En grupp människor har samlats för att begränsa den med vattensprutor och granruskor. När askan svalnat kan de så råg i den näringsrika myllan. Jordbruksmetoden kunde ge hundrafalt i avkastning under några år, sen kunde marken användas för bete och höskörd innan skogen fick växa upp igen.

Svedjebruk har förekommit i Finland, Sverige och i mindre omfattning i Norge sedan förhistorisk tid. En nydaning skedde under 1500-talet när finsktalande svedjebönder från Savolax började bosätta sig i Svealands och Norrlandskustens barrskogar.

För att hindra elden från att sprida sig kunde svedjebönderna använda sig av kraften från åskviggar. Det är ofta forntida stenyxor som hittats i jorden. Enligt folktron har de slagit ner med blixten och kunde binda eld genom att föras tre gånger motsols runt området som skulle svedjas. Du kan se åskviggen i vår stora utställning Nordbor.

Grattis på nationaldagen Sverige!🎉 Affischen med den svenska flaggan i skärgården är skapad av Gustaf Ankarcrona 1916. Svenska flaggans dag firades för första gången 1893 på Skansen i Stockholm, en plats där nationalromantik och tanken på en svensk enhetskultur med folkliga rötter blommade. Än idag arrangerar Skansen Sveriges mest kända nationaldagsfirande med närvaro av kungafamiljen och samtidigt arrangerar många kommuner runt om i landet firanden.

Under 1800-talet skaffade sig allt fler länder i Europa nationaldagar och nationsflaggor. Tidigare användes nationsflaggorna framför allt till sjöss.

Norrmännens nationaldagsfirande startade under 1830-talet, finländarnas efter självständigheten från Ryssland 1917 och islänningarnas efter självständigheten från Danmark 1944.

Du kan se affischen i vår stora utställning Nordbor – om livet i Norden genom 500 år.

🔗Läs mer om Sveriges nationaldag: https://www.nordiskamuseet.se/utforska/hogtider/sveriges-nationaldag/

Nils Sakarias Omma ror ut till sin översvämmade boplats vid Ritsemjokk, Gällivare 1939. År 1919 börjar svenska regeringen anlägga Suorvadammen i Stora sjöfallets nationalpark. Dammen ska ge el med hjälp av vattenkraft. Men det stigande vattnet översvämmar också människors hem, jordbruksmark, stigar och viktiga platser. Samernas betesmarker och fiskevatten blir förstörda. Dammen byggs ut i etapper fram till 1972 och bildar idag ett 60 km långt vattenmagasin, Akkajaure. Foto: Ernst Manker/ Nordiska museet

🔗Boktips från museibutiken: https://webbshop.nordiskamuseet.se/products/bok-far-inte-till-havet

En grupp män flottar timmer i Röjdan, Östmark, Värmland i juni 1899. Deras uppgift är att se till att timret driver med strömmen ner till sågverket och föra tillbaka stockar som kommit på villovägar till älvfåran. Ibland fastnade stockarna i stora brötar och då gällde det att snabbt lossa dem med hjälp av timmerhaken. Arbetet var tungt och många gånger farligt. Det fanns en stor risk att skada sig eller drunkna.

Kraftiga och väl insmorda läderstövlar var livsviktiga i arbetet. Flottarstövlarna är sydda med näbb och har piggar under sulorna för att minska risken att hamna i det kalla vattnet. Stövlarna visas i vår stora utställning Nordbor, om livet i Norden genom 500 år. Foto: Aug Pehrson/ Nordiska museet

Sidenklänning som Charlotte von Hofsten bar 1862 under en bal med kung Karl XV i Örebro. B***n var en del av firandet i samband med invigningen av järnvägslinjerna Stockholm–Göteborg och Hallsberg-Örebro. Charlotte visste att hon skulle bli uppbjuden av kungen till dans. Hon var elegant klädd denna minnesvärda kväll. Balklänningen av småblommig sidenmoaré består av tre delar: rikt veckad kjol, smalt liv och krage med spets. Midjan var hårt åtsnörd med korsett och en krinolin bar upp kjolen. Kungen reste med representanter från regering och riksdag i lyxigt inredda vagnar. I Göteborg avslutades invigningen med festmiddag och galaföreställning.

Klänningen visas i vår stora utställning Nordbor – om livet i Norden genom 500 år.

Den lilla flickan i sin ljusblå, kanske hemsydda vårkappa, lyser upp bland kvinnorna i de mer återhållsamma ytterplaggen, naturfärgade nylonstrumpklädda benen och med modeskor, lagom chica för utomhusbruk – dagen till ära! Det är 17 maj i början av 1960-talet i den lilla tätorten Egersund, Rogaland Fylke i Norge. Denna dag firas den norska grundlagsdagen stort i landet. Det är allmän helgdag och skolbarnen går i barnetog med levande musik och får äta så mycket glass och korv de orkar. Gratulerer med dagen Norge! Foto: Casper Ludvig Feyling/ Dalane Folkemuseum

Anna Karlsson är en av personerna du möter i vår stora utställning Nordbor. Anna växer upp på Korsnäs sågverk utanför Falun i Dalarna där hennes föräldrar började arbeta på 1850-talet. Vid sidan av arbetet på sågen har de några djur och en jordplätt som de odlar. Hon och hennes syskon går med i nykterhetsrörelsen och upplever glädje och gemenskap genom musiken. Efter fem år i skolan börjar Anna jobba på brädgården. Tempot är högt och rasslet från sågtrissorna öronbedövande. Precis som de flesta arbetare bor familjen trångt, vilket gör det lätt för ohyra och sjukdomar att spridas. Fyra av Annas syskon dör i tuberkulos.

🎧Lyssna på avsnittet om Anna Karlsson, arbetslöshet och folkvandring under 1800-talet i podden Folkets historia med Anders Lundin på Spotify: https://open.spotify.com/episode/322syBMUftT5xdi6485ymF?si=ChN2ifkOS3WBqvz8eH7Oyw

Avsnittet är producerat av Hildurs i samarbete med oss. Foto: Hildurs; Joh. Johnson/ Nordiska museet

Snart öppnar Nordiska museets slott och gårdar inför sommaren med visningar och inbjudande gröna parker.

Julita gårds historia sträcker sig över mer än tusen år och omnämns första gången på 1100-talet. Idag visar miljön hur ett storgods i Sörmland såg ut under tidigt 1900-tal när siste private ägaren Arthur Bäckström bodde här. Här finns herrgårdsbyggnaden från 1730-talet, vidsträckta trädgårdar, lusthus, stall, ladugårdar, tegelbruk, brandstation, mejeri, torp och statarbostäder.

Tyresö slott i Stockholms skärgård lät Gabriel Gustafsson Oxenstierna bygga och det stod klart på 1630-talet. Egendomen har haft många ägare under sin 400-åriga historia. 1892 blev Claes och Caroline Lagergren nya ägare. Idag visas slottet med sin trädgård och sin engelska park som det såg ut under familjen Lagergrens tid i början av 1900-talet.

Svindersvik i Nacka är ett välbevarat sommarnöje i rokoko med köksflygel och paviljong med en stor festsal. Huvudbyggnaden ritades av arkitekt Carl Hårleman för Claes och Anna Johanna Grill omkring 1740. Gården har använts sommartid av olika ägare fram till mitten av 1900-talet. I trädgården växer knotiga äppelträd och nere i brygghuset hittar du ett litet kafé.

Härkeberga kaplansgård ligger utanför Enköping i västra Upplands uråldriga kulturlandskap. Här kan du få en bild av livet för en lantpräst och församling i en kyrkby på 1840-talet. Intill finns Härkeberga kyrka från 1400-talet med målningar av Albertus Pictor.
Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet

🔗Läs mer: https://www.nordiskamuseet.se/besok-oss/besoksmal/

Grattis vår 100 000:e besökare sedan Nordbor öppnade i februari, Natalie med familj från Stockholm!🎉

Just nu är de lediga och passar på att besöka oss på Djurgården i Stockholm. Natalie får ett årskort, boken Nordbor och fribiljetter av vår styresman Sanne Houby-Nielsen. Med på bild är döttrarna Elise, Asta och våra värdar som finns här och välkomnar er 365 dagar om året.

Kinesisk landskapstapet från omkring 1720–1750, tillverkad i Kanton för en europeisk marknad. Inköpt i en antikhandel i Stockholm 1901. Tapeten har aldrig varit uppsatt och är därför mycket välbevarad.

Under 1700-talet förde de svenska och danska ostindiska handelskompanierna in mängder av nya varor till Norden. Kinesiska papperstapeter var verkliga lyxprodukter och beundrades av många för sina rika färger, exotiska motiv och höga kvalitet. I slott och herrgårdar finns flera kinesiska tapeter bevarade på sin ursprungliga plats, ofta med en koppling till personer som arbetat för kompanierna.

Tapeten visas i vår stora utställning Nordbor – om livet i Norden genom 500 år.

🔗Är du nyfiken på att se fler kinesiska tapeter? På Svindersvik sommarnöje i Nacka sitter en annan kinesisk tapet från 1700-talet. Du kan följa med på visning av Svindersvik under sommaren, läs mer och köp biljett: https://biljetter.nordiskamuseet.se/evenemang/0006-svindersvik/